1.
Hela werlden ?r f?rd?rfwad,
Alldeles uti ondska stadd,
Den natur som wi ha ?rfwat,
Blir alt mer och mera skadd.
Ack! hur m?ngen g?r s? dj?rf
Til sit yttersta f?rd?rf. 2.
Hwad m?nd' orsak d?rtil wara,
At GUDs N?d s? blir f?rgl?md,
At s? m?ngen folke-skara
G?r at ewigt bli f?rd?md?
Mon' f?r syndens smitto-sot
Aldrig funnits l?ke-bot? 3.
Ingen m?nn'ska har nu n?digt
G? f?r synd sin s?llhet qwitt,
Sedan JEsus ?fwerfl?digt
L?t utrinna blodet sit:
Men at de ei hafwa ro,
?r at de ei detta tro
4.
O! at sj?larne bet?nkte,
Huru som de dagelig,
Uti otros djup neds?nkte,
Mer och mer f?rd?rfw sig,
Uti synden, hwilken ?r
Et med djefwulens beg?r. 5.
O! at de, som synden tjena
Med alt hjertans w?lbehag,
Och sin lemmar endast l?na
At fullborda syndens lag,
K?nde med be?ngstadt mod,
At de kostat JEsu blod. 6.
Syndare, jag eder beder
uti JESU Christi Namn,
At j eder kasten neder
I GUDs Faders k?rleks famn,
Och inf?r hans n?des-thron
Tiggen n?d utaf hans Son. 7.
Beder utaf alt ert hjerta,
At f? k?nna syndens gift;
Och at slippa all den sm?rta,
Som orsakas af desz drift.
Om j g? i otro h?rt,
Blifwer straffet ewigt sw?rt. 8.
Jah wil fr?ga hur j kunna
N?jde tjena synden ?n,
Och er k?pta sj?l miszunna
Eder dyra Sj?la-w?n,
Som likw?l f?r er skull d?dt,
Er at fr?lsa sig bem?dt. 9.
H?rer, hur han k?rligt ropar:
Ack! w?nd om, o Israel:
Jag med n?d dig ?fwerhopar:
Jag, som ?r ImmanuEl,
Wil f?r intet gifwa dig
N?d och frid ewinnerlig. 10.
JEsu! w?ck du kraftigt alla,
Som p? denna werldens ?
Wandra uti willerwalla:
De m?st' eljest d?den d?.
L?t dit s?ta k?m! ack kom!
G?ra, at de w?nda om.
